Logga in på www.blogger.com
och klicka på ”New blogger”

Logga in som:
sh07@yahoo.se
blogger7 

Gör så här:
1. Klicka på ”New post”, om ni vill skriva en ny post.
2. Behöver ni komma åt någon av de äldre posterna, klicka på ”posts” i den vita rutan
3. Skriv titel, innehåll och skriv en ”label” t ex seminarium, dk3 eller något annat.
4. För att posten ska bli synlig på bloggen, klicka på ”publish”.
5. Vill ni inte publicera posten, klicka på ”Save as draft”.

OBS!
Skriv inte ut något än!
All information verkar inte vara inne. Eller??

Natalie!
Jag kan skriva ut åt dig om ingen annan anmält sig. L

1. Hur påverkar förskolan enligt Wahlströms studie barns genusskapande?

Exempel: Barnen i förskolan ska baka tillsammans med pedagogerna.
De traditionella könsmönstrena kom fram då flickorna var rara och snälla och hjälpte pedagogerna med att hämta socker och göra ärenden. Pojkarna fick då ensamma stå i centrum och öva färdigheter som det egentligen var meningen att hela gruppen skulle ta del av. Det blev då lugn och ro i gruppen och hos pedagogerna. Pojkarna gavs huvudrollen och de tekniska kunskaperna och flickorna blev hjälpfröknar. Både flickor och pojkar förlorar på det.

Pedagoger förser omedvetet pojkar med roller som ”monsterpojkar” med anklagande och hårt tilltal som: – Du kan inte ens duka ordentligt, – Jämt ska du förstöra, – Sluta nu!, – Gå ut! De uppmärksammas för saker de inte borde gjort eller inte gör.

Pojkar och flickor tränar i exemplet om bakningen olika saker vilket kan återspegla sig senare i livet. I ÅK 1 på gymnasiet utspelar sig följande:
- Någon hämtar material och rekvisita
- Någon annan börjar göra saker direkt – vika, skruva, testa osv.
- En tredje försöker läsa i instruktionen eller hitta fakta ur en bok
- Den fjärde inväntar resultatet

Det visar sig att det är flickorna som hämtar och läser och pojkarna som gör, testar och väntar.

2. Hur gör barn genus enligt Wahlström?
3. Vilken är pedagogens roll i barns genusskapande?
§ Pedagogen har förväntningar på hur flickor resp. pojkar skall bete sig och detta gör att de omedvetet medverkar till att vissa normer uppstår. (=pojkar får företräde o.s.v.)

§ Flickor får agera hjälpfröknar medan pojkarna tar för sig. Pojkar tillåts larva sig medan flickor i samma situation får moralpredikan om flickors uppträdande. Pojkar tränas in i sin könsroll genom aktivitet och agerande; de har huvudrollen och lär sig ej att axla birollen. På detta sätt läggs grunden till deras maktposition.

§ Pedagoger bidrar till att upprätthålla diskriminerande mönster varje gång som deras förväntningar får dem att behandla barnen olika. De fungerar som medskapare i ett system som delar in barnen i en flickvärld och en pojkvärld.

§ Pedagogens behov av kontroll utav gruppen gör att barn som ”bryter mönstret” (t.ex en högljudd flicka) hindrar pedagogen att ”göra som vanligt”. Dessa avvikande barn blir snabbt nertagna på jorden av pedagoger och sedan instyrda i traditionella könsroller.

§ Även sagor, där de starka huvudrollsinnehavarna oftast är pojkar, skapar denna genussyn. Sådana sagor ger ensidigt budskap där flickorna ses som de svaga som skall räddas av de starka pojkarna. Detta ger konsekvenser för hur barnen bearbetar sagorna i sina lekar.

§ Pedagoger måste istället sätta en ny norm som tillåter flickor och pojkar att växa in i breda sociala roller och de måste bekräfta barnen som individer.
                  Pedagogen ska välja om barn skall få tillfälle att skapa en huvudroll utan
                  härskartekniker och en biroll utan att vara nertryckt.

§ Pedagogers ordval och samtalston är också viktig. Pojkar får oftare hårdare tillsägelser än flickor. Det är viktigt att förstå att det är allvarligt när ett barn missförstås och kränks bara för att denne inte uppfyller lärarens förväntningar. Det skadar jag-et.

4.Vilka reflektioner kan du göra?
4. Annat som är relevant…
KOMPENDIUM Fundberg och Hellman

1.Vad säger de olika författarna om begreppen:
§ Makt- Maskulinitet till män och en hierarki finns det där maskulina överordnas det feminina blir det mer stigmatiserade.
§ Maskulinitet – Hellman, pojkar och flickor lär sig att det för vuxenvärlden är viktigt med en gräns mellan femininet och maskulinitet. Fundberg, att man inte vill bli kallad för kärringen.
§ Genus – Hellman, det finns flera sätt att göra man på. Fundberg såg samma syn som Hellman om att det finns flera sätt att göra kön på.
§ Klass – Fundberg, fotbollen såväl klassmässigt som etniskt, att få ökad status.

2. Hur påverkar förskolan, skolan och fritidsaktiviteter, enligt deras studier, barn och ungdomars genusskapande?

Kärringen – inte gråta, gnälla det är ett negativt sätt
Bögen – dra bögskämt, kramas under matchen är okej men inte utanför
Invandraren – kaxig, självsäker negativa aspekter

Axel var den som lik normen om den normala pojken, fick mycket skäll från pedagogerna och han dominerade i lekarna.

Benny var utanför, lekte ensam eller så lekte han med flickorna. Han var medveten om att han inte var som de andra killarna. Tvingades till förskolan varje dag.

David mitt i mellan. Goda vänner som han litade på. Han och hans kompisar lekte med flickorna. Det var viktigt för honom att ha killkompisar.

Detta är begreppen för seminariet utifrån litteraturen.

Maskulinitet: Det handlar om att mannen utgör en norm som männen och kvinnorna skaförhåla sig till = hegemonisk, en negaion till kvinnligheten. Man beöter maskuliniteten på olika sätt uitfrån olka perspektiv och kön.

makt: man ställer frågor som, hur ser maktrelationerna ut utifrån ett maskulint perspektiv? Flickor och pojkar ska bete sig på ett visst sät. Pojkar känneteckanas som starka och flickor som svaga. Hur flickor och pojkar förhåller sig till varandra.

Etnicitet: klass och etnicitet hör ihop. Det har en betydelse för vilken makt eller staus man tillhör. det är inte heller alltid bra att vara invandrare, dem är kaxiga, tuffa och självsäkra, bra i medgång men suger i motgång. Dem kämpar inte som svenska killar ( okej kom ihåg att detta kommerfrån kompendiet Fundberg, inte vad jag tycker haha).

Genus: såsom klass och etnicitet samspelar också kön och makt tillsammans. Flickors maskulinitet utmärker sig mer än poljkars femeninitet. Bögen och kärringen befinner sig i samma kategori= kroppsliga beteenden, muntliga uttryck och intimitet. Kvinnligheten är en motpol till maskuliniteten.

Alla medlamar i vår arbetsgrupp har olika etniciteter. Trots att dem flesta här är födda i Sverige så har många av oss rötter från andra länder. Till genus perspektivet förhåller vi oss olika, under vår uppväxt så har vissa av oss varit extremt tjejiga, med dockor, rosa prinsess kläningar och allt som kan tänkas vara tjejigt. I denna kategori tillhör Natalie, Emelie och Yasmin. Men Linda och Jolly har däremot alltid uppfattat sig som pojkflickor, man har alltid lekt med bilar, lego, spelat fotboll, bandy ect, och haft kläningar och byxor i alla färger ”färgerna har inte haft någon betydelse”.

Generellt så förknippar vi oss som arbetarklass –> medelklass, det beror också på hur man tokar dessa klasser. Även vi tolkar dem olika och därför kom vi fram till att vi tillhör en grupp där mitt emellan. Som individer är vi oerhört självständiga och envisa och vi vill mycket. Men bara för att vi är självständiga innebär inte det att vi är ensamvargar utan vi inpsereras av omgviningen och allmänheten och har stor nytta utav varandra.

I den prmära synvilken så är våra mammor kärnan i våra liv, och i en sekundära har skollivet varit gemensamt för oss ochär för många andra.
Generellt” inte exakt alla” av våra familjer är idela, detta beror också på hur man tolkar en ideal familj. Men vi menar en standard familj med mamma pappa och två barn.

Men trots allt som är gemensammt så har våra uppväxter varit så olika. Vissa har känt sig instängda i en musla, mendan andra känt att dem behöver ett socialt umgänge och i och med puberteten kom frigörelsen också för måga av oss i gruppen.
Vi vill nu dra slutsatsen med att säga att vi alla är olika med tanke på uppväxt, familj,puberteten, personligheter ect. Men det som är gemensamt för oss är att vi befinner oss på samma punkt i livet men ändå inte måga av oss har familj en ny familj medan andra inte ens tänt atanken om att skaffa en engan bostad men med samma utgångspunkt om ett mål i livet så har vi sagt att ” vi föddes för att få ett liv, nu är det vår uppgift att förda om oss igen och bilda en egen uppfattning av oss själva och andra och sikta mot en ny stjärna” vad som sen blir av oss är en annan fråga!

Tidsförslag för träff innan seminariet på måndag
Jag är på skolan 8.30, biblioteket, ”lånediskplanet” /LP

Förslag till diskussionsfråga:

Paulo Freire och dialogen
Film som pedagogiskt redskap i historieundervisningen

 Skulle vi göra så att vi sammanställde hemma själva, eller skulle vi alla ta reda på fakta om sin ”grej” och sedan sammanställa tillsammans imorn? Jag tycker nog att det är bättre att vi sammanställer ihop, så att alla är med och utformar HELA redovisningen…. vad tycker ni? Ni kanske inte kommer svara innan vi möts imorn iofs, men jag tar iaf med mig de fakta jag hittat om mitt område till kuturhuset imorn så får vi se hur det blir! Ses kl 11 imorn då!

Kram Emelie

Nu har jag fått in mina inlägg..

Jolly